emmaae

orka sitta i en timme och se på sjukt dåliga ansökningar till britains next topmodel... blä. snacka om slöseri med tid.

ah. jag ska sova nu för det är lite dåligt med energi. och imorgon ska jag jobba, tvätta och packa och förhoppningsvis hinna sova lite.

ciao

jag börjar känna mig lite smått stressad nu, ska jobba 8-18 varje dag den här veckan och på fredag åker jag till italien...flyget går 06:00 och jag måste hinna tvätta & packa och allt sånt... när ska man hinna?

kan man få några extra timmar på dygnet tack?

bokningssystemet fungerar fortfarande inte, vilket är ganska jobbigt... så imorrn blir det telefonmöte med danmark, hoppas allt ordnar sig. annars blir detta en äkta helvetes-vecka.

jag måste sova snart även fast klockan bara är 8. jag har ungefär 0,0 i energinivå at the moment, försökte jogga idag men det var ingen idé, orkade bara 10 minuter ungefär... kroppen pallar inte mer nu, behöver bara vila.

det gör ont när det man har sökt så länge är så nära men ändå så långt bort. när man vet att allt skulle bli underbart om man bara fick en endaste chans, men det aldrig blir så. den visar sig, möjligheten dansar framför ens ögon och den är så nära, så nära, men snabbt försvinner möjligheten bort i ett suddigt mörker och tomheten känns så påtagligt nära att man blir helt stum.

och jag vet egentligen att allt har en mening, det finns en djupare tanke bakom allt som sker, men ibland blir man blind av besvikelse och den där meningen, den är så svår att förstå sig på.

tracy chapman och mango-té står på menyn, och nu får tankarna flöda fritt för det tjänar ingenting till att låsa in dem. tankepauser i all ära men ibland måste allt bara få komma ut.

Go sell your soul and keep your shell
I’m trying to protect what I keep inside
All the reasons why I live my life

ser ut som att det blir en liten sväng ut på krogen ikväll trots att jobbet väntar imorrn. ska försöka hålla mig någorlunda nykter och vara en duktig flicka och lägga mig tidigt ja.

var på stan idag och det resulterade i en något udda shoppingrunda, hade tänkt köpa en klänning och löparskor men kom hem med en duk och träningsbyxor istället. oh well, så kan det gå. köpte en massa annat också men orka räkna upp det...

nu ska jag äta middag, det börjar bli dags...

jag börjar bli helt pirrig i magen inför resan. det är konstigt, för enda gången jag blir lite nervös inför att resa någonstans är just när jag åker till italien för att hälsa på alla. australien all alone - inga problem, helt lugn...kuala lumpur ensam mitt i natten - vadå? ska man vara nervös?... men italien och alla gamla vänner - fjärilar i magen. en hel vecka innan avresa dessutom. hah.

jag tror att det är för att jag är så spänd inför att träffa alla de som står mig så galet nära och som jag älskar så mycket, jag har ju inte sett dem på ett och ett halvt år, och det finns så mycket att berätta. har de förändrats? jag har förändrats, for sure.
men de banden som vi skapade mellan oss då för nästan 5 år sedan, när vi var 16 år gamla och så inne i vårt äventyr, de håller för alltid.
 

jag drömde att jag grät för en viss persons skull, och jag vaknade och var så arg, så arg på mig själv som drömmer såna saker. för jag har aldrig gråtit för honom och jag kommer inte göra det. han är inte värd det och det menar jag verkligen.

jag måste ut och springa nu, jag har dansat hela morgonen men jag har massor av överskottsenergi.

började minnas nai nu på morgonen när jag dansade, han var rolig med sin gangstah-slang och amerikanska uttal... jag kände mig som att jag var mitt i nån film när jag umgicks med honom.
[daamn girl you're hot
wanna head back to my crib??]

haha... vilka människor jag har träffat egentligen...

det lönar sig fan inte att be. trust me.

ah nej det är inte lätt just nu. allt är grått, det regnar...och allt går fel. fast jag har fixat snyggaste lösnaglarna i alla fall. det känns som att man borde ha det när man sitter i receptionen.

måste njuta ordentligt av ledigheten nu by the way för sen ska jag jobba lördag till torsdag. och sen är det bara att skynda sig att packa för då bär det av till italia. men hur fan ska man kunna njuta av ledigheten i regnet? då måste man ju typ ha en special someone att mysa med inne i lägenheten, i sängen, kunna titta på massa härliga filmer och bara mysa mysa mysa två dagar i sträck. men nej det är lite brist på såna där special someones nu. jag hade föredragit värme och solsken just nu så jag hade kunnat sitta och steka på balkongen med ett glas grönt iste och en bra bok, eller åtminstone kunnat vara ute och springa utan att bli genomblöt och stelfrusen.
aja. får spara njutandet till lugnet mitt i kaoset i mitt andra land. damned så jag längtar, det var ju alldeles för många månader sen jag var utomlands och definitivt för många månader sen jag hälsade på alla där nere.

nu ska jag ta ett långt varmt bad och försöka skingra tankarna.

usch. mina grannar grillar och all rök har letat sig in i min lägenhet och allt luktar av äckligt bränt kött. jag vill spy. jag kan ju inte ens öppna och vädra för då kommer det bara in mer rök.

uuuuusccchhhhhh


promenaddags, most defenitely. ciao.

jag chockade just mig själv, så hemsk jag är ibland... jag läste en sån hemsk sak, och...jag hoppades att det handlade om han den där... fan. jag är knäpp. 

jag är på lite dåligt humör efter att ha startat dagen med att bli utskälld av en tant som hade kommit till campingen igår kväll efter att vi hade stängt och alltså inte tog sig in genom grindarna. daaamned säger jag bara. det var tydligen mitt fel alltihop och vi är den sämsta campingen i hela sverige och aaaaldrig att hon har varit på en camping som stänger receptionen så tidigt, det spelar väl ingen roll att det är lågsäsong och ja i boden, där har de minsann öppet och va?? 340 kronor för två nätter? nä herregud det var det värsta hon hade hört för så dålig service och nu ska det här komma i tidningarna bla bla bla i 15 långa minuter.
jag hade allvarligt talat svårt att hålla mig för skratt. lyckades hålla mig helt lugn och allvarlig medan hon höll på, satt där med en förstående min och sa ja ja ojdå så tråkigt ja jag ska prata med chefen men så fort hon var utanför dörren kunde jag inte hålla mig längre.

men men, efter en sån start kan ju dagen bara bli bättre. har varit ute och sprungit på hertsö kullar, upp och ner och fram och tillbaks tills jag var helt slut. det var riktigt skönt, springa i solskenet...mm. härligt.

yess jag fixade det. herregud man kan inte leva utan bokstaven s, det funkar inte.

jag har dansat som en tok här hemma. (i know, jag är galen) men men, det är soft att dansa, man blir trött och så får man fina magmuskler. typ. haha... och jag blir glad av det, att dansa alltså, och det borde vara det viktigaste.

[shake it lika a saltshaker]

idag har jag fått skriva hotbrev på italienska igen, skoj skoj. mitt jobb är lite udda. men trevligt. jag är telefonpratarproffs nu, har lärt mig skilja på olika norska dialekter, och jag kan prata teckenspråk med tyskar som inte kan engelska. och en massa annat. erfarenheter för livet. haha... 

och det är förresten bara 13 dagar kvar tills jag ska till italien och leva la dolce vita i en vecka.
jag ska skapa lite möjligheter för hösten och njuta av alla gamla goda vänners sällskap. ser fram emot att äta god mat och strosa runt på gatorna i nån liten by i toscana, skratta med ciccio i pisa, hälsa på simos mamma & mormor i cepa-city, dricka en massa vin med kini-pini i pavia...och möta m i milano förstås.

och nu ska jag strax på bio so i got to go.

det är en knapp på tangentbordet zom inte fungerar, och jag tror ni fattar vilken när ni zer vad jag zkriver. i have to fixa det. för jag kan ju inte hålla på & använda 'z' itället, det verkar ju bara helt fjortiz och mongo. palla det lixom.

ahh jag får damp. jag har jobbat heela dagen och det var galet jobbigt, jag är helt över och ut haha...

det här kommer aldrig bli vettigt, man behöver alla bokztäver för att vara lite zeriöz i alla fall.

jag ska pilla lite mellan knapparna zå kanske det börjar fungera igen.

ciao zå länge

ibland undrar jag om jag någonsin kommer lyckas göra mig fri från det förflutna. sen undrar jag om det verkligen är nödvändigt. för en del personer är incancellabili, jag vet faktiskt inte hur man säger det på svenska...

jag är på sånt galet humör just nu, jag vill dansa eller nåt... göra mig av med lite energi så att jag bara kan falla ihop på sängen och somna.

en ledig kväll, eller rättare sagt... kvällen innan en ledig dag; vilket betyder att jag har tid att skriva.

jag har tagit tag i saker och ting, skaffat mig energi inte genom att vila, utan genom att röra på mig. kliva upp tidigt, jogga, träna... inte riktigt likt mig, men det känns bra.

och well, vissa saker är som de är. jag kan inte göra annat än att acceptera det, för ingenting borde förändras mellan honom och mig. inte nu. jag behöver det jag får nu, jag kan inte förklara närmare men... det är okej.

jag drömmer redan om italien, snart åker jag. och snart kanske hela flyttlasset går dit. igen. det känns så rätt, det är min plats. milano, ja. hertsön - luleå är så definitivt inte min plats. det duger, nu, det känns riktigt bra för det mesta, men det är något som saknas. jag behöver mer liv, mer folk, mer möjligheter, mer av allt.

nu är det godnattdags.

det gick just upp för mig hur mycket man präglas av de människor man möter. alla lämnar ett spår, på ett eller annat sätt. det är ju människorna man minns, inte platserna. alla platser jag minns är på något sätt ihopkopplade med en person, det är sjukt hur starka känslorna kan bli.

det är som att varje människa lämnar en bit av sig själv i mig. och jag lämnar en bit av mig i dem.
man måste hitta balansen också, så att man inte ger mer än man får. en del bara tar, de river upp hål i själen.

jag är öppen i alla fall. öppen för nya intryck, nya möten, nya spår i själen.

jag ska sova nu tror jag, imorgon är det jobb som gäller igen. har varit skönt att få slappna av i helgen i alla fall.

här behöver du inte be om förlåtelse
nu betyder förnuftet ingenting


allt strävar efter att bli så kaosartat som möjligt ändå. så varför sträva emot? släpp efter, åk med, njut, gråt, förundras, förstå.

haha världens roligaste samtal med alexis nu på msn. damned, jag saknar våra äventyr haha... men nu är jag inbjuden till juarez city och queretaro till hösten anyway, får se hur det blir med det... skulle ju vara kul, kanske bara nån vecka eller så...

vet inte vad det är med den här dagen men både a & mik har hört av sig också. varför ska alla mina boys vara så långt bort? it makes me sad.  

ska snacka vidare nu...

ciao

jag drömde om a inatt. och waaah vilken dröm. jag vaknade och var tvungen att skicka ett mail till honom på en gång. nu när jag tänker på det kanske jag inte borde ha mailat. varför ska jag vara så impulsiv hela tiden?
fast egentligen kanske jag borde typ...gifta mig med honom eller nåt.

när jag ändå är inne på drömtemat kan jag berätta att igår natt drömde jag att jag och någon okänd människa var jagade av ryska maffian. vi gömde oss i en frys och spelade döda när de kom in, och de gick på det. haha...som att det var helt naturligt för dem att ha döda människor i frysen. jag vaknade och var kall om näsan.



No I don't want to love you,
Cos I know who you are,
That's why I've been staying away from you,
That is why I never call,
Huummm, I know that you could possess my body,
And I know you could make me scrawl
I know you'd have me shaken,
Have me climbing the wall
That's why I don't wanna love you

oh baby.

jag vill inte känna så som jag gör. jag vill inte, okey?

varför har det helt plötsligt blivit så svårt att inte känna? att inte längta? att inte vilja ha mer än det jag får? jag har vetat hela tiden vad jag gav mig in på. jag har strävat emot så länge, uppehållit mig, distraherat mig med annat, andra, i flera månader. varför ska det inte funka nu?

har jobbat hela dagen idag också, stressigt men skönt. jag har redan jobbat ihop massor av pengar. det ger ju lite hopp om framtiden i alla fall, kan öppna reskontot igen och börja spara. milano i juni, sen i september och vem vet...kanske igen i oktober. och i så fall för 6 år framöver. minst. annars...mexiko. på obestämd tid.

nu ska jag sova. so nice.

aoo jag är galet förkyld, min näsa är täppt. jobbigt som fan alltså.

har i alla fall varit ledig idag. eller... "ledig", gjorde kemiprov i två timmar på morgonen och sen räknade jag matte ett tag också. sen har jag solat nästan hela dagen på balkongen, så skönt! har läst en hel bok om familjen Oufkir i marocko som blev fängslade i 20 år för att pappan i familjen gjorde en statskupp. fy fan, jag ville bara gråta hela tiden. hur kan någon vara så grym att man spärrar in en hel familj, mamman och alla barnen (mellan 20 och 3 år gamla) i 20 hela långa år i nåt vidrigt ökenfängelse? uaah. jag beundrar dem för att de lyckades överleva, och fly från fångenskapen. jag hade antagligen gett upp.

undrar hur många sura ord man kan höra innan man exploderar... herregud så en del människor beter sig! men men, kunden har alltid rätt...hihi...

har jobbat tre dagar på campingen nu, känns som mer...har jobbat galet mycket, och jag ska jobba hela helgen också, all alooone... ihh, känns som att det kommer dyka upp ungefär 10 sura tanter imorrn som jag har bokat in på samma plats och det kommer sluta med att de hoppar över disken och äter upp mig eller nåt och sen tar de och vräker undan alla de husvagnar som har varit så fräcka att de har vågat ställa sig på tanternas favoriiiitplats.

eller så kanske jag har tur och alla är snälla och glada och förstår att allt är kaos.

det löser sig anyway, tur att jag är en ganska lugn person...utåt i alla fall, jag exploderar inte i första taget.
 
nu ska jag chilla big time.

ciaoo

igår blev en sån där kväll när jag sa exakt det jag tänkte till de flesta. jag tror att det behövdes. jag är fortfarande galet förbannad på den enda person som har fått mer än tre chanser av mig. hon lyckas göra exakt samma sak varje gång, slänga bort all tillit och all vänskap med sina obetänksamma handlingar. för så som hon gjorde igår gör man inte. [ har jag sagt det förr kanske? ]

damned alltså. det är lite kaos inne i mig idag. jag ska äta en macka och sen ska jag sy lite på min soffa.