(don't tell)
jag rymde från föreläsningen, kunde inte hålla ögonen öppna. gick och handlade mat istället. mat och vin, to tell the truth.
ska samla ihop min tvätt nu, den ligger utspridd inne på gården.
come on come on
vill inte vill inte vill inte
idag hade jag helst stannat i sängen, det blåser stormvindar ute. hängde nyss ut lite tvätt, det skulle inte förvåna mig om jag snart ser mina lakan flyga förbi utanför fönstret...
oh well. 30-sekunderskaffet är uppdrucket (saknar svenskt coffee ibland, stora koppar med starkt kaffe) och jag måste väl dra på mig mina hundrafemtio lager kläder, vika upp kragen på kappan så att bara lite hår tittar ut och vandra iväg till uni. (är det inte konstigt att jag fryser tusen gånger mer här i italien än vad jag någonsin gjort i sverige?)
fashion non-sense
funderade idag under föreläsningen över italienarnas klädstil. mycket är så oerhört fult. tråkigt, basic, tänk tajta polotröjor i bomull under illasittande cardigans, quiltade jackor, jeans som inte är lika utsvängda som de var när jag bodde här 2001 men fortfarande alldeles för utsvängda för min smak, och det värsta av allt: invicta-ryggsäckarna. jag ryser.
det är konstigt att skillnaden mellan svenskars och italienares klädstil kan vara så stor. generellt sett så är svensken mycket mer modemedveten, bättre på att uttrycka sig med sina kläder. visst, det finns en del människor här som klär sig snyggt, (det skulle ju vara konstigt annars!) men inte alls så många som i norr... sen beror det givetvis på var i landet man befinner sig, men jag tror att det nog nästan bara är de i riktigt stora städerna man kan hitta ett större antal personer som lyckas höja stilnivån ett par steg.
ska fundera vidare på det här nu.
you only laugh until you cry
Idag känner jag mig atletisk. Får se hur det kommer kännas om sisådär 14 timmar när jag släpar mig uppför de 147 trappstegen upp till lägenheten...
you only cry until you laugh
sol idag! yes! behövde inte ens ta på mig vinterkappan, det räckte med min mini-skinnjacka...det var ett tag sen sist. jag får så mycket energi av solen...hann till och med rusa hem på lunchen, göra raggmunkar och äta dem med lingonsylten som jag inhandlat på ikea. mmmmm.
nu tänkte jag plugga lite arabiska, yes yes.
home sweet home
den här staden är så sjukt vacker ibland. vacker på långt håll, här uppifrån min lägenhet, när man ser ut över de gråskimrande taken, det glimrande havet och hamnen. när man hör stadens ljud som ett svagt muller. på närmare håll kan den vara ganska påträngande, smutsig, högljudd...men fortfarande ganska vacker. bara faktumet att staden började växa fram här för flera tusen år sedan är ganska fascinerande.
l'ultimo respiro
vaknade imorse klockan halv 8 av att lorenzos grannar höll på att riva sin lägenhet (så lät det i alla fall). jag slängde på mig kläderna, tog bussen hem till mig och sov en stund till. nu tänkte jag laga lite risotto med svamp, duscha och sen är det milano som gäller.
babyshambles 310108 milano
okej nu har jag hållit på i en halvtimme och försökt köpa biljett till babyshambles på nån italiensk sajt men det fungerar inte, de måste ha världens sämsta hemsida. så jävla irriterande...vad ska jag nu göra? dö? kasta ut datorn genom fönstret? gå en halvtimmes promenad i spöregnet för att köpa biljetten?
suck...det får nog bli det sista alternativet, de andra kanske inte löser problemet.
the smell of winter makes me sick for love
4 timmar arabiska i morse, hjärnan fungerar inte så bra efter det. dessutom slogs jag helt plötsligt av hur sjukt det måste ha låtit när vi, 20 personer, satt och upprepade högt, gång efter gång: "jag tycker om kokta ägg". det var ju för oss bara ord utan någon egentlig mening, eftersom vi inte hade lärt oss dem ännu, vi bara läste utantill. undrar hur läraren kan hålla sig för skratt ibland...
hur som helst så ska jag ut ikväll med enrica tror jag. funderar på att ta på mig nya skorna med klack, men jag blir så jäkla obekväm när jag har klackar på mig här i italien... jag sticker redan ut nog med mina 180 centimeter, lägger man till 6-7 centimeter till i form av klackar blir effekten ganska...läskig. visst, jag gillar uppmärksamhet, men det kan gå till överdrift. varför var jag tvungen att flytta till ett land fullt av minimänniskor?
imorgon ska jag åka till pavia och äta middag med L, mysigt. hade helst velat vara hela helgen med honom här i genova, jag är så less på att åka fram och tillbaks över halva norditalien varje helg. tåg tåg tåg tåg. (och som min lärare uttryckte det idag: "tågen här i italien är som de tåg jag brukade åka med 1982 i egypten". that says it all.)
we've yet to crash, but we still might as well enjoy it
men jag har ju haft så mycket att GÖRA! (va?) eller nä. jag kan hitta en annan bortförklaring också; jag skriver mycket bättre när jag är deprimerad.
men nu skiter jag i om jag skriver bra eller ej.
vad har jag gjort då? resumé:
milano - vivianne westwood-utställning, crepes vid i navigli, "moscow cooler" (vodka, ginger ale och lime, dangerous) och dans på rocket med maci och söt-nico.
genova - skola (al-lurata al-arabiya), cinema every tuesday, vicoli och alkohol varje fredag, dansa på zerodieci, CLOSER.-party (bästa klubbkvällen ever!!) och teater, myskvällar med L, vin och choklad @ home med maci.
och - weekend i cinque terre, lunch i verona, party i la spezia.
i'm keeping busy.