kniven i hjärtat

oh baby.

jag vill inte känna så som jag gör. jag vill inte, okey?

varför har det helt plötsligt blivit så svårt att inte känna? att inte längta? att inte vilja ha mer än det jag får? jag har vetat hela tiden vad jag gav mig in på. jag har strävat emot så länge, uppehållit mig, distraherat mig med annat, andra, i flera månader. varför ska det inte funka nu?

har jobbat hela dagen idag också, stressigt men skönt. jag har redan jobbat ihop massor av pengar. det ger ju lite hopp om framtiden i alla fall, kan öppna reskontot igen och börja spara. milano i juni, sen i september och vem vet...kanske igen i oktober. och i så fall för 6 år framöver. minst. annars...mexiko. på obestämd tid.

nu ska jag sova. so nice.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback