Tuscany

Hemma igen efter en avslappnande weekend fylld av dåligt väder, god mat, riktigt gott vin, fina landskap, mysigt hotell, men framför allt - ett riktigt trevligt sällskap!

Funderade lite över hur konstigt det känns att man helt plötsligt sitter där och provar vin i Montalcino med sina vänner som är advokater, barnläkare, kemister... När blev alla vuxna egentligen? (Det är bara jag som inte hunnit bli helt vuxen än antar jag haha...)

Anyway, igår var det dags att köra hem igen, stannade till någon timme på en outlet utanför Florens och shoppade lite innan vi åkte mot Genova. (Med mig vid ratten fakiskt...var ju tvungen att provköra nya Alfan!) Nu är det back to reality som gäller, ska plugga latinamerikansk historia den här veckan när jag ändå är ledig. Men först - kaffe och panforte. (Det blev en del mat-, vin-, och kakshopping i Siena....)

Gender jihad

Påsklov, finally. Imorgon åker vi till denna agriturism, jag ska bara äta, dricka vin, sova och läsa i fyra hela dagar. Eller kanske jag kan tänka mig en promenad inne i Siena också. Kanske.

Min "storasyster" Chiara tog sin efterlängtade examen i ryska igår. Jag var naturligtvis där och lyssnade på avhandlingen, och det slog mig att jag faktiskt var med när hon tog studenten också! Sen på kvällen var det partytime (såklart), i en lokal vid strandpromenaden i Sestri Levante. Vilt festande måste jag säga, Chiaras ryskalärare dansade på borden och stämningen var allmänt uppsluppen! Men det är ju så det ska vara!

Idag ska jag sitta i solen och läsa min nya bok som kom idag, "Inside the gender jihad - women's reform in Islam" av Amina Wadud. Hon är en av de mest fascinerande kvinnorna jag träffat, en afroamerikansk kvinna som konverterat till islam och nu arbetar för kvinnors rättigheter inom islam och med att analysera Koranen från ett kvinnligt perspektiv. Hon skapade rubriker världen över när hon 2005 ledde fredagsbönen i New York, och efter det blev hon naturligtvis objekt för enorm kritik från stora delar av den konservativa muslimska världen. Men det som mest slog mig när jag hörde henne föreläsa i Torino var det lugn hon utstrålade, lugn och styrka.

Nu är det kaffedags.


Consequence of sounds

Uahh... jag är i ett komaliknande tillstånd efter att ha kommit hem klockan 5 imorse. Hur som helst så hade jag en riktigt bra kväll, dansade like crazy, drack rhum coolers, skrattade tills jag fick mjölksyra i kinderna, träffade massor av människor...och sen blev det en nattpromenad hem genom stan med trevligt sällskap. Idag planerar jag att släpa fram en fåtölj till fönstret och bara sitta där och läsa tills solen går ner. That's it.

Closer.

Mehh kan jag få hitta min kameraladdare?

CLOSER party ikväll, blir säkert sjukt kul as ususal. Men jag vill ha min kamera med mig! Äh. Måste gå nu, Andre väntar.


*

A sad song

Mina misstankar var befogade, stackars Omar har inte fått lön sen i september och nu får han tydligen inte undervisa längre heller... Uppror bland oss (ganska få) arabiskstuderande, nu är det krig mot fakulteten. Dock ett ganska ovåldsamt krig, som mest går ut på att bomba rektorn med mail där vi förklarar vår intention att genast ta tag i detta ärende för att försvara vår rättighet till undervisning (vi har ju faktiskt betalat för ett visst antal timmar i veckan...), ta kontakt med tidningar och tv för att dra uppmärksamheten till den oerhörda oorganisation som råder på universitetet  och prata med lite diverse folk på kommunen som kanske kan ordna alltihop. Det ska bli spännande att se hur detta slutar.

Igår var jag på bio och såg "Children of men", en obehaglig känsla borrade sig in i mig från första minuten av filmen och den har nästan inte släppt än. Med det vill jag inte säga att filmen var dålig, bara...obehaglig.

Nu ska jag tömma tvättmaskinen, laga mat och se på "Vem vill bli miljonär". (Så rolig är jag en onsdagskväll) Är det inte konstigt förresten att man vinner en miljon kronor i Sverige, en miljon euro i Italien och en miljon pund i Storbritannien? Galet stor skillnad på vinstsumman ju!

Al-yemen

Allright, nu har jag postat min anmälan till Yemen College of Middle Eastern Studies... Gahh, lite nervöst känns det.
Läste nyss igenom all info, har insett att jag måste uppdatera min garderob totalt innan jag åker. Inga tighta byxor, inga urringade tröjor, inga snäva tröjor, inga tröjor med korta ärmar, absolut inga linnen och hör på detta; definitionen av korta kjolar är "skirts that fall above the ankles". Okej, det blir en utmaning att hitta passande klädesplagg här i butikerna...tror jag får sikta in mig på mamma-avdelningarna för den rätta lössittande känslan, eller möjligtvis söka upp någon liten arabisk butik inne i gränderna. Behöver väl egentligen bara något passande plagg, resten kommer nog inhandlas på marknaden i Sanaa tillsammans med oförskämda mängder av deras underbart vackra pashminasjalar.  

Imorse har jag varit på uppdrag, gjort en massa lite smått hemliga saker (men fullt nödvändiga), I'll say no more eftersom man aldrig vet om någon svensktalande person i den italienska byråkratisvängen kanske skulle få för sig att läsa min blogg...? Tror att jag har löst ett stort problem nu i alla fall.

Nu ska jag ta en snabbdusch och sen iväg till skolan! Börjar först klockan 15 eftersom min kära arabisklärare Omar fått avbryta sina lektioner av okänd anledning...jag misstänker påtryckningar från rektorn som inte tycker om att betala ut för mycket pengar i löner. (Han kan ju vänta sig besök från en arg svenska om inte detta ordnar sig illa kvickt!)


Lugn.

Jag är så avslappnad att jag nästan inte kan skriva.
Helgen: Aperitivo, teater, sovmorgon, spa, champagne, mysmiddag och filmkväll. Kan det bli bättre?


Life.

Sitter och läser en massa artiklar om islamisk femism, funderar lite på uppsatsen som ska skrivas next year... Tror jag tänker börja på den redan i sommar. Lika bra att ha det gjort, så kan man ta examen så snart som möjligt. (Så snart som möjligt = juni 2009)
Ska snoka rätt på några personer att intervjua också tänkte jag... i Yemen kanske? (För jag tror att det är dit jag kommer åka, om bara någon månad).

Påsken är färdigplanerad, det blir en långweekend på ett mysigt B&B i Castellina in Chianti, det kan liksom inte bli fel. God mat, gott vin, fin natur, lugn och ro, trevligt sällskap, jag ser fram emot det. Behöver en paus från Genova, en paus från skolan och alla måsten.

Igår var jag på bio, de visade en konstig dokumentär om Ukraina och Vitryssland och jag satt och höll på att somna när en tanke plötsligt slog mig; Tänk om jag hade kunnat få prova på att leva ett liv som en ukrainsk bonde? Jag fick en sån lust att veta vad bonden där på bioduken har upplevt i sitt liv. Vad känner han, vad gör honom lycklig? Ju mer jag tänkte på saken, desto mer övertygad blev jag om att jag hade behövt tusentals liv, för det finns så många saker jag vill uppleva, veta, känna... Ett liv som nunna kanske, för att helt ägna sig åt den spirituella världen? Ett liv som kvinna i Saudiarabien, och ett som man, bara för att uppleva skillnaden. Ett liv som mongolisk nomad, ett som indian i Amazonas, ett som slutar illa, ett som slutar lyckligt (det låter konstigt att säga så med tanke på att ett liv oundvikligen slutar med döden, men ändå)... 

Nu har jag ju bara ett liv (antagligen), men tänk så viktigt det är att göra något av det! Jag borde verkligen utnyttja det här livet, till max. Jag tror att det är lätt att glömma bort det ibland.

Jahapp. Nu ska jag slita mig från datorn och göra lite nytta.


Greyscale

En kostymnisse sprang just ifatt mig (ja, han sprang) och tyckte att han skulle få bjuda mig på lunch... jag sa "tack men nej tack". Denna underliga man gav dock inte upp, han tog bussen med mig och tjatade och tjatade om att få lämna sitt nummer till mig "men även om du inte vill gå ut med mig så kan du ringa i alla fall, jag kan typ...sälja en försäkring till dig om du vill"... Till sist sa jag okej, ge mig ditt kort då. Han var nöjd, jag hoppade av bussen och kortet åkte i soptunnan. Vad är grejen med killar som inte fattar när man säger nej? 

Dagen so far: grått väder, ekonomi på morgonen, kurslitteratur-shopping med tillhörande ångest över de hutlösa priserna, pratade lite svenska med killen som jobbar i bokhandeln, en galning tog tag i min arm när jag var på väg till uni och ville inte släppa taget...(jag såg redan mig själv sittandes på lektionen med den här snubben hängandes i armen när han äntligen släppte mig) Helt normal dag i den här staden alltså. 

Nu ska jag äta lunch, göra müsli och planera påsken. Inget Madrid tror jag det blir, för 500 euro per person för en weekend kändes lite väl saftigt för min csn-budget. (Jobbigt att resa med folk som knappt vet vad ett vandrarhem är...) Ser ut som att det blir Provence istället, med bil, det är ju så nära... Oh well, vi får se hur det blir.


Profumeria

Halva morgonen idag gick åt till att gå på kosmetik-affären nere i centrum, hon som jobbar där håller alltid kvar mig i minst en timme... Idag fick jag en sminkning på köpet, för att testa de nya produkterna jag skulle köpa. Bra service! Sen när jag skulle betala var det dags för nästa evighetslånga procedur, provförpackningar med produkter...jag fick runt 15 stycken haha. Hur som helst, det är trevligt att gå till såna affärer tycker jag...småprata lite med personalen om allt möjligt, höra senaste skvallret, bli lite ompysslad... Mycket bättre än att gå till något stort varuhus där man betalar lika mycket för det man köper, men inte får det där lilla extra.

Ikväll blir det party, Enricas födelsedag ska firas.


Lucy in the sky

Oh vad jag älskar min arabiskalärare. Hon är så söt, och idag skrev hon på min studieförsäkran till CSN på tre sekunder. Underbart. Förra året tog det en månad att fixa en underskrift...

Jag njuter av att vara ledig, jag gjorde världens godaste soppa till lunch med röda linser, vitlök, ingefära, chili och spenat och så bakade jag nyttiga fullkornsbröd till det. Yummie! Ikväll blir det andra kulinariska äventyr på restaurang någonstans med L.


ARG

Jag är arg på min surgubbe till litteraturprofessor som förväntar sig att det ska gå att plugga in hela Italiens kultur- och litteraturhistoria på en termin, i detalj. Han blev arg när jag inte kunde beskriva varenda del av handlingen i Verdis "Rigoletto" och ännu argare när jag inte förstod några ord i "La Divina Commedia" (som skrevs på 1300-talet). Jaja. Nu är det avklarat i alla fall, och betyget var väl okej.

Slut med tentor för denna termin, tack och lov.
Nu-------> RELAX (i fyra dagar för sen börjar lektionerna, men ändå)


Minnesträning.

Sista tentan för denna gång imorgon, jag sitter och försöker komma ihåg alla viktiga italienska författare som levt mellan 1200 och nu ungefär. Sen att jag måste minnas när och var de föddes och dog, deras viktigaste verk och när de publicerades första gången också...det vill jag inte ens tänka på. Tar det sen. (Någon gång där efter bion ikväll och innan jag somnar). Jag har redan gett upp idén på att ens försöka plugga in alla arkitekter, skulptörer, målare och kompositörer också, det får duga med de viktigaste. Gahhh jag hatar såna här tentor. Ingenting att analysera, ingenting att diskutera, bara ren minnesträning.

Igår var jag som sagt på teatern, och det var delvis en mycket obehaglig upplevelse (på grund av en av de medverkande som beskrev sig själv som en "antisemitisk jude". Bara en sån sak. Han var galen, skrek och vrålade om dumma israeler och det palestinska fängelset. Visst, han hade en hel del intressanta synpunkter, men jag klarar inte att lyssna på människor som beter sig sådär). Andra halvan av kvällen var wonderful, då var det min arabiskaprofessor som hade ordet och han lotsade oss galant genom politiska labyrinter, historiska händelser och en hel massa annat.

Teatime

Det är så sjukt kallt här nu igen, jag vet inte vart jag ska ta vägen! Dessutom är elementen bara på två timmar på morgonen och två på kvällen. Lovely. Jag dricker litervis med fänkålste (det är ett grymt underskattat te, så himla gott! Dessutom kan det italienska ordet för fänkål även betyda bög, vilket gör det hela ännu lite roligare. Ja jag vet, jag har dålig humor...) och nu tänkte jag sätta mig i badkaret, slå på varmvattnet och tillbringa halva eftermiddagen där.

Ikväll ska jag till teatern, kvällens tema: Judarnas uttåg ur Egypten (finns det ett ord för det på svenska? Exodus på engelska, Esodo på italienska...) och Hijra (Muhammad och hans anhängares migration från Mecca till Medina). Det blir säkert intressant.

Tänkte försöka hinna med en aperitivo innan också, med L. Om han kan slita sig från jobbet i tid, that is.

Hold your breath

Ibland är jag alldeles för impulsiv. Vissa stunder borde jag binda händerna bakom ryggen och tejpa igen munnen.

Igår blev det en öl med Andre och Betta inne i stan, mycket trevligt. Träffade en del människor som jag inte sett på länge också.

Nu ska jag äta. Äta äta äta.

Easy to forget

Jag börjar se ett mönster. Februari - alltid samma sak. Less på det, det är vad jag är. Sitter och funderar på om jag ska dra till La Spezia ikväll och bara skita i alla här, trots att jag egentligen helst skulle vilja gå på closer och festa like crazy.

Sen funderar jag rätt seriöst på att ta en sista minuten-resa någonstans. Typ Barcelona? Eller Marrakesh? Santiago de Compostela? Frankrike någonstans? Eller kanske bara någon natt på en agriturismo i Toscana... Ah jag vet inte. Men jag vill resa.  


Into the wild

Bio igår efter en snabb middag hemma hos älsklingen. Vi såg Into the wild på en liten bio i gränderna där lutningen på golvet i biosalongen var bakvänd, skärmen var högst upp. Konstig känsla, men det fungerade det också. Filmen var vacker, soundtracket helt fantastiskt och jag måste erkänna att jag grät lite då och då.

När vi skulle gå och lägga oss hittade jag en present under kudden. Hur gulligt var inte det?

Gick och handlade mat imorse, träffade en dansk kvinna bland hyllorna och pratade en stund med henne. Vi växlade nummer så vi kan höras någon gång, prata lite skandinaviska... Trevligt!

Itchyyy

Öhh. Jag har fått exem på ögonlocket. What the fuck?
(Jag tror att förklaringen är de kalla stormvindarna, förkylningen och tentastressen, men vad vet jag?)

Hur som helst så ser det inte klokt ut. Ville bara säga det.

Vaakum

Tomt. Så känns det i mitt huvud nu. Ännu en tenta är över, ännu ett betyg uppskrivet i den lilla tentamensboken, ännu en förmiddag som tillbringats i en aula i skolan tittandes ut genom fönstret, bitandes lite nervöst på naglarna i väntan på att få visa vad man går för.

Läste just igenom hela bloggen. Tidsresa? Jo. Jag blev helt skakig när jag återupplevde alla känslorna, bra och dåliga, alltid starka.

Nu ska jag dricka den fjortonde (så känns det) koppen kaffe för idag, och sen bara...vara.

Categorize me?

Just det, jag var ju på teatern i måndags, första delen av en serie möten där huvudtemat är israeler och araber. Texter från de båda kulturerna läses och diskuteras, intressant. Varje möte är sedan inriktat på ett speciellt ämne, i måndags var det "man och kvinna". Jag kan inte hjälpa det, men jag blir alltid så spänd när det handlar om just sådant. Det är som att jag bara sitter och väntar på att stereotyperna ska börja hagla. Tyvärr händer det ofta, här i macholandet. Måndagens möte blev dock smärtfritt, kanske med undantag för några kommentarer angående män och kvinnors olika egenskaper.

Jag kan bara konstatera att jag verkligen hatar när saker och ting ska delas upp i fack. Kvinnligt/manligt, nordiskt/sydländskt, bra/dåligt, you name it. Jag vet att man inte ska gå till överdrift i sin relativism men jag tål verkligen inte att höra grova generaliseringar, stereotyper...herregud, ingen människa är väl stöpt i en stel jävla form? Alla förändras, alla har olika egenskaper. Så fort jag hör någon som försöker placera mig i ett fack sätter jag mig helt på tvären, jag vill inte kunna bli kategoriserad.

Är nästan helt säker nu på vad min slutuppsats kommer handla om - Islamsk feminism. Det om något är inspirerande.

Tidigare inlägg Nyare inlägg