emmaae

En kostymnisse sprang just ifatt mig (ja, han sprang) och tyckte att han skulle få bjuda mig på lunch... jag sa "tack men nej tack". Denna underliga man gav dock inte upp, han tog bussen med mig och tjatade och tjatade om att få lämna sitt nummer till mig "men även om du inte vill gå ut med mig så kan du ringa i alla fall, jag kan typ...sälja en försäkring till dig om du vill"... Till sist sa jag okej, ge mig ditt kort då. Han var nöjd, jag hoppade av bussen och kortet åkte i soptunnan. Vad är grejen med killar som inte fattar när man säger nej? 

Dagen so far: grått väder, ekonomi på morgonen, kurslitteratur-shopping med tillhörande ångest över de hutlösa priserna, pratade lite svenska med killen som jobbar i bokhandeln, en galning tog tag i min arm när jag var på väg till uni och ville inte släppa taget...(jag såg redan mig själv sittandes på lektionen med den här snubben hängandes i armen när han äntligen släppte mig) Helt normal dag i den här staden alltså. 

Nu ska jag äta lunch, göra müsli och planera påsken. Inget Madrid tror jag det blir, för 500 euro per person för en weekend kändes lite väl saftigt för min csn-budget. (Jobbigt att resa med folk som knappt vet vad ett vandrarhem är...) Ser ut som att det blir Provence istället, med bil, det är ju så nära... Oh well, vi får se hur det blir.