we wish to inform you that tomorrow we will be killed with our families

veckan har glidit förbi lika snabbt som vanligt. det skrämmer mig nästan. i onsdags var jag och L på yann tiersens konsert, tog oss dit efter en del problem med att hitta rätt ställe. (vi hade skrivit ut en vägbeskrivning till fel adress, underbart...) kan inte påstå att det var den bästa konsert jag sett, jag hade gärna sett y.t. ge upp sina rockstjärnedrömmar och bara spela den underbart vackra musik han kan göra, då vissa låtar faktiskt bara var som en mur av oljud. (och detta kommer från någon som under flera år av sitt liv lyssnat mest på hardcore!) men men, det var onekligen en spännande kväll. kom fram till L's lägenhet i genova vid 2 på natten, vi somnade så fort vi lade huvudena på kudden. det var längesen jag var så trött.

läser för tillfället "we wish to inform you that tomorrow we will be killed with our families" av philip gourevitch, en bok om folkmordet i rwanda. obehagligt, skrämmande, sorgligt, och sjukt intressant. det är så svårt att förstå att folkmord kan få hända. och det är så viktigt att aldrig glömma, för att förhindra att det händer igen. man skulle ju kunna tro att världen hade öppnat sina ögon efter andra världskriget, men icke. kambodja, rwanda, jugoslavien, irak, tjetjenien...

jag vill göra något.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback