emmaae

kom hem från celle ligure för några timmar sen, rödbränd i ansiktet, men lugn och utvilad som aldrig förr. ett par dagar där med L var precis vad jag behövde. vilka minnen som väcktes också, det var ju där vi tillbringade vår första helg tillsammans i italien, i september förra året. vad mycket som har hunnit hända sedan dess...men samtidigt på något vis så känns det fortfarande som att vi nyss träffats. vi upptäcker fortfarande varandra, jag tror aldrig man slutar göra det. (eller?)

nu ska jag kolla på film, jag kan inte plugga mer idag. hjärnan är överhettad...