mientras espero
ibland måste man helt enkelt vara grym, kall, hur ont det än gör. den här gången var det för mitt eget bästa. jag orkar inte med den där människan längre. imorgon ska jag äntligen få träffa min darling igen, och det känns så bra. helt underbart, to be honest.
no quiero más pasar un dia intero sin ti
söndag kväll ska jag ta mig in till city och träffa min nya flatmate, lise från la france, det blir nog spännande. vi tänkte kolla in lägenheten tillsammans och så.
ska det vara såhär? att man liksom ser alla bitar falla på plats? är det en illusion? eller är det for real?
nu åker jag i alla fall. om ett dygn är jag i italy. uppdateringar kommer finnas här...eller på www.resdagboken.se (emmina heter jag där.)
ska återgå till väskorna. eller...först ska jag ringa till lore.