reflektion över relation
du och jag, vi är som fast någonstans där i mellanlandet, vi vet att vi inte kommer någonvart.
att ens försöka ta sig framåt skulle resultera i ett evigt nötande på samma punkt, tills någon av oss skulle trilla ner i den djupa grop som skulle bildas.
att titta bakåt, well, det gör ont och det är underbart, det är längtan efter det som var och det är viljan att gå sin väg och aldrig mer se sig om. och det är insikten om att som det var, kommer det aldrig mer att bli.
och nu har vi ingenstans att ta vägen, vi kan bara fly ibland till andra hamnar men sjön går hög och vinden är vild och man kan aldrig stanna länge. jag tror att resan kommer bli lång innan jag kan hitta lugnet igen.
och, om någon ens har förstått en enda liten bit av det jag har skrivit om här, så handlar det inte alls om den ni förmodligen tror att det handlar om.
vissa saker är alltför nya för att jag ska kunna få en sån distans till dem. så är det.
nu är det bedtime för imorgon ska jag jobba igen. börjar 8...sovmorgon haha...
peace.
att ens försöka ta sig framåt skulle resultera i ett evigt nötande på samma punkt, tills någon av oss skulle trilla ner i den djupa grop som skulle bildas.
att titta bakåt, well, det gör ont och det är underbart, det är längtan efter det som var och det är viljan att gå sin väg och aldrig mer se sig om. och det är insikten om att som det var, kommer det aldrig mer att bli.
och nu har vi ingenstans att ta vägen, vi kan bara fly ibland till andra hamnar men sjön går hög och vinden är vild och man kan aldrig stanna länge. jag tror att resan kommer bli lång innan jag kan hitta lugnet igen.
och, om någon ens har förstått en enda liten bit av det jag har skrivit om här, så handlar det inte alls om den ni förmodligen tror att det handlar om.
vissa saker är alltför nya för att jag ska kunna få en sån distans till dem. så är det.
nu är det bedtime för imorgon ska jag jobba igen. börjar 8...sovmorgon haha...
peace.
Kommentarer
Trackback